.

Jag försöker glömma att du någonsin funnits vid min sida,
Att vi skapat löften som innehållit föralltid.
Ingenting varar föralltid.
Jag har lärt mig det nu.
Men det gör ont, det gör det.

- - -

Har blivit ett rejält uppehåll i bloggandet nu under de senaste två veckorna. Som ni vet är jag på landet, och det har varit skönt att skippa datorn för ett tag. Jag har faktiskt inte saknat den eller tänkt på den alls under tiden här. Allting är upp och ner på, och jag vet inte riktigt hur allting kommer se ut, vara eller bli hedanefter. Jag ser mig själv falla ännu mer, och jag har inte styrkan att resa mig upp. Iallafall. Jag har spenderat de flesta av dagarna jag varit här, ute i solen. Jag har solat och badat, och jag har faktiskt blivit riktigt brun. Jag har shoppat och träffat lite av släkten. På lördag fyller jag år. Jag vet några grejer jag ska få, saker som jag själv fått välja ut. Men resten blir en överraskning. Gissar dock på att det blir en hel del pengar, då jag inte hunnit önska mig någonting speciellt i år heller. Catherine, Magnus, Simon och Nathalie kommer imorgon också. Ska bli jättekul att träffa dom. Vi ses ju inte så ofta. Och på söndag döps Nathalie. Då kommer hela släkten, och grejer. Känner att det här inte blev något jättegivande inlägg, men jag kände att det var på tiden att jag skrev någonting så att ni vet att jag lever. Blir uppdateringar dagligen förmodligen, när jag kommer hem igen!